Arbetet handlar om Sveriges roll som normentreprenör i den internationella biståndspolitiken. Vi utgår från Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania som ett exempel på svensk biståndspolitik. Utifrån detta försöker vi bedöma huruvida Sverige har utövat inflytande som normentreprenör vid tillkomsten av det internationella fördraget Parisdeklarationen. Till vår hjälp tar vi socialkonstruktivistisk teori, i synnerhet normforskningen.Våra resultat tyder på att Sverige kan ha fungerat som normentreprenör i samanhanget. Motsatsen kan inte bestyrkas..

Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU ? företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden?Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri.Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats.Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering.Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov..

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna.

Vad barn i årskurs 5 boende storstad och förort anser vara typiskt svenskt..

Diskriminering, trakasserier och våld är något som homo, bi- och transsexuella får utstå i stora delar av världen. Hbt-personer löper stor risk att försättas i fattigdom och ställas utanför samhället på grund av deras sexuella läggning. Fram tills nu har hbt-frågor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, även då vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprättade år 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebär att alla människor ska ha lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rättigheter ska inkluderas inom alla arbetsområden.

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingsländer genom så kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut från 1998 också arbeta med att särskilt uppmärksamma kvinnor i sina projekt. Jämställdhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmålen för svenskt bistånd och på senare år har jämställdhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s biståndsarbete för jämställdhet, och med att särskilt uppmärksamma kvinnor. Syftet fokuserar på hur dessa föreställningar, sammanlänkade med idéer om kön och ?ras?, etableras och upprätthålls inom PAO-biståndet.

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly?s and PGU?s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?2.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur olika tidningar, ledarsidor, ställde sig till ett svenskt atomvapen under atomvapendebatten 1952-1959 samt att utröna vilka av dessa som var för respektive emot ett svenskt atomvapen utifrån partitillhörighet. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgängliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade ett eventuellt svenskt atomvapen på respektive ledarsidor. Resultaten visar att flertalet av den borgerliga pressen önskade ett svenskt atomvapen, medan den socialistiska pressen, i överlag, var avvaktande till detta vapen, några stödde tanken på ett svenskt atomvapen, andra var helt emot detta vapen. Där den borgerliga pressen såg en garant, såg den socialistiska pressen ett hot för Sveriges självständighet, säkerhet och oberoende..

This study's main aim is to contribute with an insight regarding how employees of the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) experience religion as a component of development work in religious contexts. The study focuses on whether or not religion is given enough space within Sida's development work and if the policies of Sida are enough to cover the needs in religious contexts. To answer these questions we have interviewed six employees of Sida which holds experiences of development work in religious contexts. The results show a lack of knowledge and encouragement of these questions within Sida and that the interviewees experience religion as a complex concept. The study also shows that the interviewees find policies, methods and tools within Sida as inadequate to cover the needs of religion in development work.

Syftet med denna undersökning är att beskriva och förklara organisationskulturen, samt undersöka huruvida den kan användas i konkurrenssyfte, hos företaget Svenskt Tenn. Vidare undersöks om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad, stark eller svag. Detta görs genom en enkät, observationer och samtal med organisationsmedlemmar. De resultat som framkommer från undersökningen analyseras utifrån tre teorier, Scheins tre kulturnivåer, Organisationskulturens två paradigmer samt Kan organisationskultur utgöra ett konkurrensmedel? Analysen visar att teorierna är väl kompatibla med resultaten.

Vår uppsats syftar till att studera förutsättningarna för ett nätverkssamarbete mellan Helsingborg och Helsingör i konferensbranschen och om en destination kan vinna på ett konferensamarbete. Kärnan i uppsatsen utgörs av en studie av konferensaktörer i Helsingborg och Helsingör..

Abstrakt A footballs club of Malmö FF´s size and ambition on field must show the same level of ambition off field. With a hundred of thousands visitors every year to their home games, all the involved actors must work together and communicate efficiently to be able to offer the costumers a good football experience. This essey investigates closer those problems that can accour with many actors involved and why. This is done by talking to the biggest actors involved and listening to their side of the story and trying to criticize this view with the help of some expert writers on the subject..

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten är att även få en förståelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som använts är Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktär. Respondenterna är nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och därför ansåg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rättvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen på tid och initiativförmåga. Det visade sig också att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och på så vis dra nytta av dem..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter ett svenskt företag kan möta när de ska implementera sitt Code of Conduct hos leverantörer i Kina. Vi ska även ge förslag på hur implementeringsprocessen av Code of Conduct kan underlättas..